poeterna är trista som tisdagseftermiddagar

de skriver på rim om vardagligt skit

deras klichéer faller till marken som tårgasgranater mot palestinska barn

svintråkig läsning

hela deras liv har varit toppen 

de har aldrig dött i överdos eller levt med dödshot

diktsamlingarna lika förutsägbara som litteraturskribenternas kläder

de har aldrig rånat i ghettot 

de har aldrig skrivit poesi i arresten

de har aldrig legat bojade på kall asfalt klockan 3 på natten

de är välbärgade plastrevolutionärer

de har aldrig diktat på baksidan

av kvitton från systembolaget